Grannen J som är lika nyinflyttad som vi, kom förbi på väg för att betala sin telefonräkning - telefonen hade nämligen blivit avstängd utan förvarning. Ingen räkning eller påminnelse hade dykt upp. Efter att hon konsulterat områdets Management Office visade det sig att detta vara normalt och helt enligt Beijing-standard.

Tanken slog mig att detta kanske skulle kunna hända oss också och mycket riktigt, när jag försökte ringa från vår fasta telefon till Roger sa en röst först på kinesiska och sedan faktiskt på engelska (halleluja) att vi också var avstängda och måste betala innan vi kunde ringa igen.

Efter att ha forskat vidare i saken gick det plötsligt upp ett ljus för mig - de samtal som kommit de senaste dagarna där en automatisk telefonsvararröst sagt något på kinesiska var förmodligen förvarningssamtal om att telefonen snart skulle stängas ned, och inte "säkert någon som vill sälja nåt" som jag varit övertygad om när jag kastat på luren.

Någon räkning skickas inte ut, man förväntas själv betala ändå i slutet av varje månad genom att uppsöka ett bankkontor  (!) eller China Unicom, där man uppger sitt telefonnummer och då får veta hur mycket man är skyldig.

Vidare forskning visade också att i princip alla nykomlingar råkar ut för nedstängda telefoner, då ingen som vet hur det funkar verkar ha lust att upplysa rookiesarna hur de bör bete sig. Tror att det är ett  folknöje i Beijing med omnejd att se utlänningarna köa på banken med sina telefonnummer i högsta hugg och skammens rodnad på kinderna. Självklart är det denna sammansvärjning som är orsaken till att de automatiska varningssamtalen enbart framförs på kinesiska, men meddelandet om att telefonen stängts ned för att man inte masat sig iväg för att betala, också uttalas på engelska!

Eftermiddagen tillbringades lekandes hemma hos grannen som har en ayi som kan baka kanelbullar - hurra för kulturutbyte mellan nationerna.