Så har vi påbörjat höstlovet här i Kina. För våra barn blir det lite extra långt eftersom mormor och morfar kommer hit och vi bett om lite extra ledighet, så två veckor har de att se fram emot.

Hugo har lite extra läxor att ta sig igenom eftersom han skall vara ledig så länge och han jobbar på bra. Igår kväll satt han med matteläxan - han föredrog att "jobba på" som han sa framför att kolla på Svampbob Fyrkant-filmen. De som känner honom väl förstår hur stort det är!

Han knåpar också med bokstäverna och präntar snyggt i "Finboken" där man får skriva in dem efter att ha övat i annan bok först. Fröken är bestämd med att lära barnen att skriva siffror och bokstäver på rätt sätt redan från början - om man rättar bakvända tecken direkt och lär sig att skriva tecknen uppifrån och ned så blir det mycket lättare i framtiden att få en snygg handstil och att skriva snabbare. Jättebra men lite tjatigt ibland tycker Hugo, men nu skriver han ju så och det blir jättebra!

Och så har han läsläxa i Olas bok. Ibland när man skall hålla meningarna korta blir det lite lustigt. Vi har skrattat gott åt följande exempel:

- Leo! Se en lo.  (fick du till den meningen rätt på första försöket?)

- Kan vi se virus? (Elsas svar på Olas konstaterande "Vi har ett virus")

- Ola ser Elsas snor (Hugo skrattar äcklat förtjust)

- Leo sover. Leo har ett virus (bild på en utslagen 7-åring sovandes i hallen med ytterkläderna på)

- Vi har inte TV, sa Leo (Hugo är förundrad, vad menar Leo egentligen?)

Mycket snack om virus som ni ser - en händelse som känns som en tanke i dessa "svinis-tider" .

I måndags, första dagen på lovet, hade vi lekdate här med 4 andra barn så det kändes som vi hade förflyttat skolan hit - jättekul! Avslutade med gemensam lunch ute. Flera av barnen beställde "barnpizza" som visade sig vara gigantisk, så med hjälp av "doggy bag" var middagen fixad också!

Igår lekte Hugo med en skolkompis som bor i närheten, E, och de hade en kanonbra eftermiddag tillsammans med lego, kuddkrig och bollkastning på gatan. Ev. kör vi idag igen.

Men idag förbereder vi oss också framförallt för att mormor och morfar anländer tidigt torsdag morgon. Det är meningen att de skall landa 6.55 så det blir upp i ottan för mig och Hugo som åker ut till flygplatsen med vår chaufför. Hoppas bara att de släpper in oss i Terminalen. Säkerhetsåtgärderna inför Nationaldagen börjar ta sig absurda proportioner och rykten som man inte vet om de är sanna eller ej sprider sig på nätet. Vad vi i alla fall vet är att inga flyg kommer att landa eller lyfta under minst 3 timmar imorgon förmiddag och det är förmodligen orsaken till att mina föräldrars flyg kommer så tidigt, de skulle egentligen landat vid 9.00

Folk hävdar att de försökt köpa en kniv i en mataffär men fått svaret att "inga knivar till försäljning förrän efter nationaldagen". Och att företag med kontor inne i centrala Beijing blivit ombedda att "inte titta ut genom fönstret" på förberedelserna och repetitionerna, bl a övade stridsflyget på formationer över centrum härom dagen. Trafiken har varit avspärrad från centrala delarna en längre tid och idag är allt stängt längs med paradgatan inför morgondagen. Bekanta till oss som var ute på utflykt på landsbygden blev nekade inträde till en by och lotsade av lokala polisen till närmaste Holiday Inn hotell för tvångslunch klockan 10.30 på förmiddagen.

Det skall bli skönt när det är över - dock förväntar vi oss fantastiska fyrverkerier i morgon. Enligt myndigheterna skall dessa slå de som fyrades av vid Olympiska spelen och förutom fyrverkeriet i centrala Beijing så kommer varje distrikt att avfyra sitt eget, så vi tar oss upp på vår takterrass och kollar av underverket. Paraden får vi avnjuta på TV.

På lördag är det så Mid Autumn Day och Moon Festival och då äter vi mooncakes, tittar på fullmånen och tänker på alla er vänner och släktingar som vi saknar. Gör samma sak ni med så är vi tillsammans fast på avstånd.

Har tidigare skrivit om att det känns som att bo i ett reservat ibland härute i förorten och att man skulle kunna befinna sig egentligen var som helst i världen...

Men den kinesiska verkligheten finns vägg i vägg med vårt priviligierade, västerländska bostadsområde och idag tog vi en cykeltur genom byn som ligger mitt bland expat-områdena. Genom att  bara svänga vänster där vi i vanliga fall åker rakt fram kommer man in i en labyrint av hutonger och smala, leriga gator.

Massor av folk som bor, jobbar, handlar och går i skolan i en helt annan miljö än vår. Sopor i gatuhörnen, hönor i burar och fritt springande, vilda och tama hundar, barn, vuxna, gamla och unga. Restauranger, frisörer, verkstäder, skomakare. Telefonnummer sprutmålade på väggarna som hänvisar till folk som handlar med falska "fa piao" (kvitton, har med svartjobb att göra). Marknadsstånd med frukt- och grönsaker, skor, kläder, sopkvastar, hinkar, nudlar, baozi, omeletter ja, allt man kan behöva. Och allt detta, vägg i vägg med Yosemites A-område med villor på 900 kvadratmeter med egen hiss.

Fascinerande och en bra påminnelse var vi faktiskt befinner oss och hur majoriteten lever i Kina, även om väldigt många har det väldigt mycket sämre än i vår by där levnadsstandarden förmodligen är hyfsad, även om den är väldigt olik den vi är vana vid.

Nu ikväll har Hugo och jag sett Kung Fu Panda igen och vi tyckte båda att det var ännu roligare att se den nu, när vi bor och lever i Kina. "Det är ju verkligen jättemycket Kina, mamma" sa Hugo och tyckte det var kul att känna igen miljöer som han sett liknande av nu när vi är här.  Har ni inte sett filmen så gör det, den är fantastiskt bra.

För att citera Mästare Oogway i filmen "Yesterday is history, Tomorrow is a mystery but Today is a gift - that's why it's called the Present". Ta med den klyschan när ni går och lägger er i kväll, även clichéer har en botten av sanning.

Vi har varit dåliga på att lägga in bilder - här kommer lite illustrationer av september i Beijing.

Lunch i vår trädgård

Frivillig säkerhetsvakt vid Lamatemplet

Lamatemplet, Beijing

Pizzabagare Abrahamsson

Sugen på majs? Torkning på väg till skolan

Benny Guldfot

Rickshaws på vänt i Houhai

Väggmålning Houhai

Brädspelande gentlemän, Houhai

Drum Tower, Houhai, Beijing

Kinesiska gourméer hemma hos oss

Norton testar våra australiensiska grannars vrålåk

Inatt har vi haft kraftigt åsk- och regnväder och dessutom hört ett konstant pangande som vi inte riktigt vet vad det är, så har det varit ganska turbulent. Vi funderar på om det är någon typ av fyrverkeriövningar inför nationaldagen alternativt Nordkorea som invaderat norra Kina... i vilket fall kombinerades dessa ljudeffekter med att Norton vägrade sova och bara grät i princip hela natten. Förmodligen kände han sig rutten på något vis men det är svårt att definiera hur, och han var inte på humör att välartikulerat uttrycka exakt vad som var problemet.

Gårdagen bjöd på tung luft med dålig kvalité och barnen fick inte vara ute på rasten som vanligt utan fick springa omkring inne i gympahallen istället. Förhoppningsvis har det lättat nu med nattens åsk- och regnväder, annars har veckan varit behagligt varm och skön med blå himmel flera dagar.

Själv ägnade jag dagen åt att betala telefonräkningen (se tidigare inlägg, det är inte så lätt som det kan låta) och att bunkra upp mat på Carrefour inför mormor och morfars besök som inleds nästa vecka. Vimsiga som vi är glömde vi bort tidsskillnaden och räknade med att de skulle anlända den 30:e men det är ju då de flyger, de kommer inte förrän den 1:a så hela Hugos nedräkningstabell pajade - han blev rätt sur.

Just nu är det krabbsäsong i Kina och jag stötte på de små delikatesserna på Carrfour. Chinese Mitten Crab är rätt liten, om man jämför med våra bamsingar från Västkusten, med långhåriga ben. De bästa sägs komma från Yangcheng-sjön i Jiangsuprovinsen, och det är alltså insjökrabbor det rör sig om. Enligt kinesiska källor är de en delikatess, enligt västerländsk källa klart överreklamerade och jag känner mig tveksam till all föda som vistats i Kinas förorenade vatten. http://en.wikipedia.org/wiki/Chinese_mitten_crab

Vi har många konstiga kanaler på TV här. Förutom  ett tiotal olika CCTV-kanaler som är den kinesiska statstelevisionen har vi en massa nyhetskanaler, lite japanskt, lite koreanskt och så ett flertal amerikanska kanaler med TV-serier och filmer. De sistnämda är av naturliga skäl de vi ser mest och där dyker spännande reklamfilmer upp som av någon anledning är producerade i Filippinerna och vänder sig till dess befolkning. Politisk korrekthet är ett okänt begrepp i dessa filmer - några spännande axplock:

- Roll on deodorant från Rexona som löser ett av dina absolut största problem! Svett? Bara ett sekundärt problem, den här deodoranten bleker dina mörka armhålor så att du utan risk kan kalla på taxi i din ärmlösa klänning utan att behöva skämmas.

- Torrmjölkpulvret "Pre-school" som du blandar ut till en delikat dryck så att din kära avkomma kan briljera i skolans stavningstävling och utveckla sin fulla IQ-potential.

- Kentucky Fried Chicken "Mum's bucket" som innehåller en färdig måltid med härligt djupfriterad kyckling, smaskig "gravy" och oljedrypande pommes frites - drömmen för alla stressade mödrar som vill erbjuda sin underbara familj en kaloririk och grönsaksfri måltid.

- Smaskiga chokladflingor från Nestlé som placerar ditt barn på toppnivå inför dagens utmaningar  - "kids like it, mum's trust it".

- Den filippinske stjärnan RJ som verkar vara involverad i det mesta i det landet; han säljer gitarrer i sin musikbutik, nu i september är det "christmas already, eeeeeeverything discounted, amaaaazing prices", han har en egen radiokanal med "oooonly rock classics" och dessutom är han conferencier på höstens hetaste event i Manila, Atenean nights, med många heta filippinska artister som "Ed Zialcita with his bongo drums" och "Elvis from Las Vegas".  http://www.ateneo.edu/index.php?p=120&type=2&aid=7231  Undrar vad en 40 sekunders spot kostar på den kanalen?

Lovar återkomma med mer godbitar.

Annars har jag tillbringat mycket tid i bil idag, på väg in till stan för shopping på HM. Många gator är avstängda inför nationaldagen och Beijings trafik som i vanliga fall går i "krypfart" går nu i "åla på magen-fart".

Sedan tog Ayi Li på eget initiativ över pannkaksstekandet idag när jag skulle vara IT-support till Hugo samtidigt som jag lagade mat - hon producerade en hög perfekta pannkakor till barnens beundran och jag misstänker att de kommer att kräva att det är hon som steker dem i framtiden.

Tisdagen var avsatt som utflyktsdag för J, AC och mig och vi hade bestämt oss för "lyktfabriken" och shopping av genuina, handtillverkade kinesiska lyktor, www.knittinglantern.com   Efter en hel del ansträngningar lyckades vi få tag i en broschyr från grannen där adressen stod angiven på kinesiska samt telefonnumret - vi hade fått indikationer på att det var svårt att hitta dit och att vi skulle behöva hjälp av vår chaufför.

Efter visst debacle där broschyren "tappades bort" lyckades vi dock förmedla telefonnumret till Mr Gao som ringde för att få instruktioner. Men tji fick vi - med anledning av 60-årsjubileet som jag skrivit om tidigare, ville fabriken inte alls ha dit oss och hänvisade till polisen. Om ett par veckor var vi dock välkomna igen. Den direkta orsaken var oklar och vi spekulerade vilt, kanske var det helt enkelt så att man inte har tillstånd till försäljning i fabriken utan endast tillverkning, vem vet? Detta ledde dock till att vi snabbt och rappt fick hitta ett nytt mål för vår utflykt, för göra något var vi helt inställda på.

Ett besök på lamatemplet blev resultatet - centrum för den tibetanska buddhismen i Beijing och det var väl värt ett besök. Ett i allra högsta grad aktivt tempel med många tillbedjare - rökelsekaren var flitigt använda och rökelsedoften låg tung över hela templet. Lugn och skön miljö med fantastiska byggnader, spännande gudabilder och vacker parkmiljö.

Efteråt tog vi en vandring i hutongerna där vi stötte på  "volunteer security guards" som "bevakar" gator och torg, förmodligen särskilt engagerade inför samma jubileum som jag tjatat om så många gånger nu. Hotfullt - inte särskilt utan mer gemytligt. De flesta vi såg var över 70 eller under 20 år med käcka gula t-shirts och fina armbindlar som berättade om deras viktiga uppgift. Syftet är nog mer att hjälpa alla väntade besökare till rätta än att upprätthålla politiskt korrekt ordning, för det ändåmålet finns det nog mer sofistikerade lösningar. Vi intog också en delikat måltid för en blygsam penning i ett av alla tusentals hål i väggen-restauranger som finns att tillgå och sörplade sedan i oss en fantastisk cappuccino på Café Konfucius - sedan infann sig den totala harmonin.

På väg till bilen passerade vi en av många souvenirbutiker i området och började titta på fina djurbonader. Det visade sig att de representerade den kinesiska zodiaken, där varje år representeras av ett djur. Totalt finns det 12 olika djur; jag är Apa, Roger och Hugo Hästar och Norton Gris.  Andra berömda grisar är Arnold Schwarzenegger och Fred Astaire vilket gav mig en inre bild av min son som en steppande Conan i skinnkalsonger och top hat, sjungandes ett glatt "I'll be back!". Vad månde bliva?

På fredag kväll hade vi återigen äran att ha kompisen M. som nattgäst efter veckans skridskoträning. Killarna har fått in rutinen bra på "sleepovers"upplägg - smaskig middag (denna gång tacos), minst två filmer i nedsläckt TV-rum i källaren på tu man hand, sedan tvångsförflyttning upp till Hugos sovrum där de börjar hetsbygga med lego tills sträng far säger åt dem att hålla tyst och sova.

Påföljande morgon tissel tassel och sedan förflyttning ned till TV-rummet och kvällens 1:a film i repris. En snabb frukost efter order till frukostvärdinnan om vad som önskas på menyn (denna morgon stekt ägg) och sedan kvällens 2:a film i repris. Med ögon som mullvadar efter 15 timmar i mörker tvingas de sedan ut för förflyttning till Piazza Café och lördagslunch, ditlockade med löftet om att få baka sina egna pizzor som stället tillhandahåller som extra underhållning för yngre gäster.

Efter cykel-, skateboard och kick bike-åkning på gatan utanför huset skiljs de sedan åt efter 23 timmars oavbruten samvaro - snart går det inte att skilja dem åt och vi förväxlar dem väl och vaknar en morgon med M. i Hugos säng....

Lugn helg som man kan utläsa ovan - helgens "glimt i ögat" är Norton som börjat säga No, no, no! och No way! när vi försöker få honom dit vi vill. Han har också anammat uttrycket Oh man! som hans äldre bror och M. gärna utbrister när de vill vara lite extra coola.  Det blir mycket engelska och Norton frågar ofta när han hör någon prata som han inte förstår "pratar de engelska?". Hugo kämpar på med skridsko/hockeyträning med engelskspråkiga lärare. Då gör det inte så mycket att engelskaundervisningen i skolan ännu inte kommit igång, men när den gör det efter höstlovet blir det nog effektivt - skolan vill ha en "native english" lärare som inte förstår svenska, så de blir så illa tvungna att lära sig. Firm but friendly!

Idag hade J, AC och jag planerat en tripp in till centrala Beijing för en trevlig promenad mellan två av stadens parker inklusive en skön lunch men vi fick skrinlägga planerna redan igår eftermiddag.

Vid hämtningen i skolan hade stora anslag satts upp där vi informerades om att skolan idag stänger kl. 13.00 redan (normalt är dagen slut 14.30) Orsaken? Jo, dags igen för militärparadsrepetitioner inför Nationaldagen vilket innebär att stora delar av centrala Beijing spärras av för all trafik. Följdaktligen skulle inte de barn eller fröknar som bor inne i stan' kunna ta sig hem om skolan kör enligt vanligt schema - avspärrningarna kommer nämligen inte att hävas förrän kl. 02.00 inatt!!! I Kina lämnas inga militärparader åt slumpen, räknar med att de skjuter sönder eventuella regnmoln också - i vilket fall skall det bli skönt när 1:a oktober passerat och man vågar ta sig in till stan' igen utan att riskera att behöva övernatta i bilen.

Titta gärna på fantastiska bilder från repetitionerna:

http://www.chinaview.cn/60thprc/

http://news.xinhuanet.com/english/2009-09/06/content_12003572.htm