Det var oklart om det skulle bli någon barbecue som vi hastigt och lustigt blev inbjudna till förra lördagen, ingen bekräftade under hela veckan och våra grannar höll sig undan så vi började laga fredagmiddag som vanligt. I samma sekund som maten skulle serveras ringde dock vår trevliga granne L på dörren och undrade var vi var. Opportunister som vi är skickade vi glatt in maten i kylen, putsade upp barnen och begav oss tvärs över gatan på norsk/dansk barbecue.

O och L visade sig ha ett fantastiskt vackert hus och två söta döttrar och de hade laddat upp med en riktig toppenmiddag. Hugo fick hoppa på studsmattan och Norton blev bästa kompis med familjens två border collies. Våra engelsk/singaporianska grannar från mitt emot dök också upp efter en stund och kvällen blev en riktig höjdare med roliga diskussioner om skillnaden mellan engelsmän/kineser/skandinaver, lite kosmetikprat (får alltid igång folk), gott om nyttiga tips för oss nykomlingar (tyske slaktaren och grönsaksdamen etc) och lite skvaller från området. Vår norske värd var initierad i golfens värld också så kanske kan Roger få hänga på där någon gång.

Kvällen slutade ganska sent och Hugo och Norton somnade i Ls soffa som två extremt väluppfostrade ljus, till allas beundran. Otroligt skönt med lite trevliga grannar efter dessa ganska ensamma juliveckor i ett nästan tomt område!

Efter en lång baddag på Playa del Beijing (igen!) var det dags för en kvällslektion i mandarin för Roger och mig.

Lektionen var bokad till 20.00 så det var absolut nödvändigt att få Norton i säng och sovandes till det klockslaget. Som vanligt när en specifik tidpunkt finns i ens huvud så kraschar det naturligtvis och Norton vred sig som en daggmask på kroken i över en timme innan han lyckades somna.

Lektionen var i full gång när jag stapplade ned, blind som en mullvad efter en timme i mörker, och jag kunde höra Roger kämpa med uttal.

Vår lärare Julia kämpade med oss i en timme, gick igenom uttal av vokaler och konsonanter (tänk att man skulle ha nytta av lektionerna i fonetik med Sune Stöök så här 18 år senare och hans klusiler och labialer!) och de olika tonlägena som avgör vad det faktiskt är man säger på mandarin.

Ett ord kan skrivas på exakt samma sätt men betyda 4 helt olika saker beroende på vilket tonläge man använder och det klassiska exemplet är ordet ma som kan betyda mamma, hampa, häst eller gräla.

Det är svårt!!! jag försökte få vår lärare att säga att jovisst, klart en kines förstår vad en utlänning som betonar fel egentligen försöker säga, baserat på sammanhanget men hon hävdar bestämt att så inte är fallet. Man måste få till det helt rätt annars fattar ingen!

Vi kämpade på i en timme och insåg att de 100 timmar språkundervisning för oss båda som Enea så snällt bidrar till verkligen kommer att behövas.

Man kan ju vara tacksam att pinyin existerar, vilket är det sätt man skriver kinesiska på med det romerska alfabetet.

För övrigt skall våra uppehållstillstånd vara klara nu så nästa vecka skall vi kunna få hit våra kartonger som varit på väg från Sverige i 4 veckor nu! Äntligen skor, lego och mer kläder - vi har snart slitit ut allt vi hade i resväskorna! Håll tummarna för att det flyter genom tullen på ett bananskal.

Plötsligt greps vi av den stora sommarlovsledan - vad göra som vi inte redan gjort i närområdet? Bada i badhuset, spela fotboll, leka på lekplatsen, spela dataspel....inget kändes riktigt kul.

Vi chattade med pappa på Skype ett tag, körde lekplats en stund med V och J, åt lunch - allt utan större entusiasm. Det enda som verkade kul för Hugo och Norton var att retas med  och puckla på varandra och efter maten fick jag ett spel och sa stopp.

Vi blev sams efter en stund och körde annan lekplats igen och jag tog mig i kragen och bokade lektioner i mandarin äntligen, på Mandarin Express School här i området. De var oerhört entusiastiska, trevlig och ivriga att ge oss lektioner - hoppas de motsvarar sitt namn. Roger och jag får en provlektion imorgon kväll hemma hos oss.

Höstens sport för Hugo blir Kung Fu om jag får som jag vill, de har lektioner för barn i klubbhuset. Känns som skräddarsytt för honom.

Nu blir det bak av rågbröd enligt Shake'n Bake-metoden - inköpt på IKEAS matavdelning. Fool proof?

Allra först - rapport har nått oss om att min moster Wickie är dålig och det gör oss ledsna. Vi skickar massor med positiv energi och alla våra önskningar om god bättring härifrån Beijing. Om Wickie inte har möjlighet att läsa detta själv så ber jag någon berörd att framföra det till henne.

Dagsutflykt låg i planen och Mr Gao, vår chaufför, var bokad till kl. 10. Några av attraktionerna som står på listan över saker-att-göra visade sig vara stängda på måndagar så det blev ett besök till Beijing Zoo, med fokus på jättepandorna och Akvariet.

Det var mulet men varmt och Mr Gao hade laddat med vattenflaskor i bakluckan som han försåg oss med när vi var framme. Det var vi och halva Kinas befolkning som bestämt sig för Zoo den här dagen (men så känns det ju alltid) och efter lite missförstånd i kassan om vad vi skulle betala för, fick vi rätt biljetter och gav oss in på området. Generellt för inträden gäller inga åldersgränser för barn, utan det är deras längd som avgör. Under 1,20 går i regel gratis, så man tjänar bra på att vara kort i rocken (Hugo åker dock dit på att betala hela tiden :-)

Efter demokratisk omröstning avgjordes det att vi skulle börja med Akvariet och avsluta med jättepandorna. Först behövde vi bara en kort näringskontroll med påfyllning av kex, vatten och äppelklyftor så vi satte oss ned i godan ro och började tugga. Det skulle vi inte ha gjort - plötsligt hade vi förvandlats till en av Zoos största attraktioner och folk flockades runt om oss (se bild längre ned). Vi, eller barnen naturligtvis, har fått mycket uppmärksamhet tidigare, som jag skrivit om, men det här var extremt. Och alla ville ta i barnen, klappa dem på kinden och ta dem på håret. Till slut övergick det från att vara lätt roande till riktigt jobbigt för barnen så vi lärde dem att säga bushi (nej) och så drog vi bestämt därifrån. Alla är verkligen snälla och vill väl, det känner man, men det blir påfrestande för barnen.

Akvariet var fint med regnskog + fisktankar och korallrev+fisktankar men tyvärr är det ju så att har man varit på Sea World i Florida så ligger ribban rätt högt och riktigt så bra var det inte. Det fanns också extremt mycket leksaks-, souvenir- och godisshoppar inne i själva akvariet som jag personligen tycker hade kunnat få lämna plats för mer vattenrelaterade attraktioner - våra hårt hållna stackars barn :-) fokuserade dock på fiskar och dylikt och plånboken överlevde pärsen. Vi hade också tur och lyckades matcha en delfinshow som var kul och uppskattad av barnen.

Sedan var det jättepandorna som gällde som Hugo väntat på hela dagen. Först en trött panda som låg och sov vilket inte bådade gott men sedan stötte vi på en gladare, hungrig kille som showade och smaskade bambu för fullt - fantastiskt fin och vi lyckades titta på den en bra stund efter att brultalt ha trängt oss fram och mosat lite folk på vägen.

Pandashopen gick dock inte att motstå och Hugo och Norton gick därifrån med varsin äkta kinesisk panda att gosa med.

Efter 5 timmar på zoo var det underbart att hoppa in i Mr Gaos luftkonditionerade bil och på vägen hem passerade vi OS-arenorna Bird's Nest och Vattenpalatset, fascinerande anläggningar. Dem måste vi titta närmare på vid senare tillfälle.

En bra dag med mycket intryck - och jag är ytterligare stärkt i min frustration att inte tala språket. Jag är så van att klara mig med engelska, franska, och fusk-spanska och italienska men nu är man i princip hela tiden helt körd. Massor med folk vill prata med en och frågar hela tiden saker men man står där som en tönt och bara ler - de måste ju tycka att man verkar helt debil. Jag pysslar vidare med min gloslista och letar bra mandarin-lärare. Bättring!

Idag cykeltur till stor affär som säljer utemöbler. Vår landlord har inte fixat några än och vi har inte riktigt samma smak har det visat sig på de förslag han kommit med, så nu tar vi saken i egna händer och plockar ut några alternativ som vi kan föreslå för inköp. Inte för att vi direkt saknat att sitta ute än, det är för varmt på dagarna och mycket moskitos på kvällarna men ju mer vi vänjer oss är man ju sugen på att softa lite i trädgården och kanske grilla lite.
Vi lyckades trots våra bristande språkkunskaper hitta några alternativ och få prisuppgifter på dem. En av försäljarna var också noga med att via gester påpeka att vi måste pruta på priset också, han verkade besviken när vi bara noterade vad han sa till en början.
Vägen dit är rätt trafikerad och som vanligt tutar alla som galningar på allt som rör sig, inte bara på 3 vingliga cyklister, utan på mötande bilar, omkörande bilar, framförvarande bilar, parkerade bilar, flakmopeder, åsnekärror, handdragna kärror...ja, kort sagt allt som man stöter på i trafiken här. Tutar man så finns man, helt enkelt.
Lunch med kinesiskt tema idag. Vi misslyckades lite kan man säga; soft bone chicken är verkligen ben med kyckling. Dvs små broskbitar med en aning skinn på, marinerade och tillagade i sås. För Roger och mig som är fett och broskfobiker alltså en totalflopp. Visst är det ekonomiskt och bra att ta vara på alla delar av kycklingen men är det verkligen gott? I måndags när jag beställde kyckling och nudelsoppa lyckades jag också få små bitar av kyckling inklusive benet. Tänk er en hel kyckling som man skär upp i små tärningar (2x2 cm) inklusive ben och skinnet, och sedan lägger i soppan. Varför - det lilla som går att äta på varje bit är tillräckligt om man följer flygvärdinnedieten, inte annars. Ett mysterium.

På vägen till restaurangen kände Hugo ett tvingande behov av att cykla rätt igenom en dypöl. Resultatet blev en ordentlig vurpa och en cykel och 7-åring som såg ut som de just gått i mål på Novemberkåsan. 17 våtservetter senare var han hyfsat presentabel igen men det krävde några servetter till för att hyfsa till soffan på restaurangen efter lunchen....
Imorgon förmodligen utflykt med AC + barn.

Hugo vaknade som vanligt först, dundrade in för att se om vi var vakna, konstaterade att vi sov och dundrade ut igen för att klä på sig och kolla in Cartoon Network.

Solen strålade från en blå himmel (juni hade rekordmånga smogfria dagar och det ser bra ut för juli också) och badbehovet kändes akut så vi enades om att vänta med sightseeing och satsa på mer banala nöjen.

Så, City Seaview here we come. Vår vänfamilj var mer ambitiös och drog till Beihaiparken med chauffören, så vi satsade på taxi vilket gick bra. Vi lyckades få tag på någon på första försöket som ville köra oss och som verkade veta vart vi skulle - hurra!

City Seaview visade sig vara en liten del av en jättestor anläggning, Crab Island, med grönsaksmarknader, äggplockning, lotustäckta sjöar, temaparker och hotell. Och kineser, kineser och ännu mera kineser. Har fortfarande inte riktigt vant mig vid att det är så extremt mycket folk överallt oavsett vart man går.

Vi badade i Kinas största konstgjorda sjö, med artificiella vågor och sandstrand och det var kanonskönt! Vattenpistoler och en stor gul hyrd badring var perfekta tillbehör och barnen älskade det. Norton fick en liten kompis som vattnade hans rygg med vattenkanna och en liten kille simmade in i Roger vilket fick honom och hans kompis att bryta ihop i fnissattacker.

Kitschfaktorn var hög med delfinkulisser, falska kokosnötspalmer och salsamusik i högtalarna. Vattenrustschkanor, lekplats i vattnet, svindyra karuseller och strandrestauranger med kinesisk snabbmat.

Sen var det dags att åka hem vilket visade sig bli den största utmaningen för dagen. Vår vänfamilj hade precis satt sig i vår chaufförs bil så vi beslutade testa taxi hem också. Flopp! Roger försökte med 5 eller 6 st och ingen av dem ville köra oss, tror de tyckte det var för besvärligt när vi började vifta med karta (som ändå hade alla namn på kinesiska). Så vi fick helt enkelt vänta tills vår chaufför kunde komma och hämta oss. Vi stod och väntade i skuggan utanför ett hotell och förvandlades plötsligt till en sevärdhet! En busslast med kinesiska pensionärer passerade och flockades plötsligt runt oss. 6 tanter stod i ring runt vår lilla familj, kommenterade barnen, ojade sig över Nortons skrubbsår på fötterna och försökte förmodligen få mig att förstå hur jag skulle ta hand om dem på bästa sätt. Till slut blev de till och med handgripliga och började pussa Norton på kinden innan vi hann hindra dem. Under fotografering och glada tillrop lämnade de oss sedan så vi kunde åka hem.

Väl hemma visade det sig att våra grannar äntligen börjar komma tillbaka från sina semestrar. Mitt emot oss har vi en engelsk/singaporiansk familj där mannen jobbar för ett japanskt läkemedelsföretag och bland annat har en 7-årig dotter. I huset brevid dem en norsk oljemagnat med dansk fru som vi på stående fot blev inbjudna till på barbecue nästa vecka. De hävdade bestämt att vi bor på bästa gatan med trevligast grannar - och det verkar lovande. Kul!

Tredje dagen i rad med skyfall och kraftigt åskväder men vi hann ut en tur för att luncha på Piazza Café, populär restaurang i området. Vad sägs om följende utbud; kinesiskt/italienskt/vietmanesiskt? Låter skumt men maten är god och personalen trevlig och som vanligt tas barnen om hand väldigt väl.

Annars är det väl en rätt händelselös dag på grund av den sena kvällen/natten igår men i helgen skall vi försöka få till lite sightseeing igen. Är också sugen på att testa City Seaview (www.cityseaview.net) - känns som ett underbart kitschigt ställe och det har ju inte blivit så mycket sandstrand för oss i år.

Dagens iakttagelse - kinesiska kvinnor gör vad de kan för att täcka sig så mycket som möjligt med kläder (läs inlägget om kvinnor med jackan bak och fram - det verkar som om det är ett sätt att undvika solbränna). Kinesiska män har dock ett charmigt och totalt oblygt sätt att svalka sig i hettan - de rullar helt enkelt upp skjortan eller pikétröjan över magen upp till bröstkorgen och blottar på så sätt sin mer eller mindre (oftast mindre) atletiska mage till omvärldens glädje. Mycket ymnigt förekommande dessa varma dagar, ögonen fröjdas.

Nu dags för fredagmiddag och sedan nya friska tag imorgon.

PS. Till Rogers och mina vänner på Facebook - siten stängdes från Kina så sent som i juni (så även Twitter och YouTube) vilket gör att jag inte får kontakt med vissa av er då jag inte har era mailadresser (Katja, Malin, Lena M). Om ni lägger in er mailadress som en kommentar så kan jag läsa och skriva ned den, sedan godkänner jag inte kommentaren för publicering och då syns inte era mailadresser för allmänheten. Tack snälla på förhand.

Idag är det AC och Ts tur att åka till Shanghai och vi som skall administrera 4 killar i åldersspannet 2 till 7 år.

Ivern river i kroppen på alla killarna redan från början ("Ivern" med Anders&Putte - strålande sång vars tema alla småbarnsföräldrar känner igen, kan tyvärr inte lägga in en länk till YouTube för det är stängt från Kina, men sök gärna själva) och efter soft uppstart med Cartoon Network på TV och Tom&Jerry, blev det stentuff fotbollsmatch i trädgården. Flygande målvakt, domare, lagledare och passiva spelare - hela spektrat fanns representerat.

Sedan lekpark med klättervägg. Som vanligt var det inte lekprylarna på platsen som var roligast utan att gräva vägar och bygga slott med händerna i sanden, barnen är inte helt passiviserade dataspelsdårar än i alla fall.

Lunch på pannkaka, vilda bad i badhuset och sedan var planen middag utanför huset. Men, kraftiga skyfall och vilt åskväder gjorde att vi inte ville sticka näsan utanför dörren och fick improvisera fram middag till hela gänget som var kanonhungriga som vanligt.

Efter mer Tom&Jerry hade pojkarna uppfyllt sin kompiskvot och behövde varva ned separat, så jag tog med V och J hem till dem vid 7-tiden för nattning och väntan på deras föräldrars återkomst. Den visade sig dock dröja - Ordentligt! På grund av väderläget i Beijing blev också deras flyg försenat, men inte bara med en dryg timme som vårt utan med nästan 5 timmar, och hela den tiden fick de sitta kvar i flygplanet. Stackarna. Själv plöjde jag en guidebok, lärde mig hur katedralen i Chartres byggdes på National Geographic Channel och småsov en stund. Först vid 2-tiden stapplade AC och T in genom dörren - allt detta för 5 minuters intervju.

Imorgon relalalaxar vi!