Idag var det dags för Beijings SWEOR att knäcka kinesiska muren (changcheng). En vandring mellan Jinshanling och Simatai stod på schemat och vi var ett tiotal som åkte iväg från mötesplatsen vid Swedish School runt 9-snåret.

Efter knappt 1,5 timmar i bil var vi framme och kunde konstatera att vädret var strålande med solsken och blå himmel men ganska blåsigt. Alla körde lager på lager principen och började vandringen hyfsat påpälsade men flitigt vandrande och solsken gjorde att vi kunde skala av oss den tyngsta utrustningen ganska snabbt.

Vilda rykten hade gått i svenskkollektivet om just denna murvandring som "en mardröm för höjdrädda", "jättejobbigt", "man får krypa fram bitvis". Inför vår vandring gjordes försök av veteraner att dämpa dessa skräckhistorier men vi undrade nog lite vad vi gett oss in på.

Man kan konstatera att vandringen blev mer utmanande än den man gör på Badaling- eller Mutianyu-delarna av muren, som ju är fullständigt renoverade och tillrättalagda för att passa alla typer av turister, från knattar som nyss lärt sig gå till gummor i 90-årsåldern med krumma ben och knotig käpp.  Vissa delar av muren mellan Jinshanling och Simatai är renoverad men de största delarna är i "originalskick", dvs bevarad i befintligt skick. Det innebär stora, ojämna stenar, gruspartier, smala bitar med inga eller mycket smala mursidor.

Man känner sig ju väldigt duktig och hurtig när man kämpar på över kullriga stenblock och uppför lodräta trappor.... men när man ser alla gamla gubbar och tanter som jobbar på muren och som släpat upp kylväskor med öl, cola, vatten m m samt sopsäckar med tshirts, vykort och almanackor som för att kränga till oss hobbyvandrare, inser man att vår prestation slås med hästlängder av deras dagliga tokslit.

Totalt gick vi 11 km på ca 3 timmar (beräknat 4 timmar så vi trampade på bra) och på slutet fick vi passera en damm via en hängbro som var rätt skön. Man kunde också svinga sig ned i sele via en stålvajer tvärs över ravinen över dammen igen - vilket vi var 4 st som gav oss på! Kul grej, har inget fotobevis på mig själv men vår chaufför Mr Gao kan intyga för de som tvekar.

Sammanfattningsvis - en fantastisk dag med trevligt sällskap och en spännande och kul vandring i unik miljö. Ju mer man ser av Kina desto mer vill man se - tur att vi får ett år till på oss!

Changcheng Jinshanling - fortfarande i renoverat skick

Delar av SWEA Beijing precis i början av vandringen - toppenfräscha. Självklart var alla lika nyponrosfräscha även efteråt.  

Muren sträcker sig vindlande framåt, längs med hela bergskammen - syns det?

Befintligt skick var det ja.

Kort benvilarpaus efter brant trappa uppför - det blåser visst på AC!

Det här underlaget i kombination med kraftig lutning gör underverk för vader och rumpa!

Smalt, vaddå? Det här är väl inget för en svensk viking!

Vår vandringsledare Susie - en superwoman som driver  på på  ett pedagogiskt sätt; "det blir ännu värre längre fram, bara så ni vet".

Hoppas det inte rasar just när vi går förbi.

Som sagt, ibland var det lite brant! Var det den här trappan som skapade ryktet om att "man måste krypa"?

Sista biten, vi klev av vid det ljusblåa huset på mitten men muren fortsätter naturligtvis.

En härligt, svajig hängbro innan vi klättrar uppåt igen för att strax kasta oss ut för stupet, hängande i en stålvajer...

Slutet på glidturen - de skickade iväg oss två och två för att vi var "så lätta" (det tackar vi för) och nedfärden skulle gå för långsamt annars. Starten låg ungefär i mitten av berget på bakrunden. Jiiiiihaaaaaa!   

Verkar som om kineserna har rätt, i Tigerns år blir det ingen vår. Större delen av veckan har varit ruggig, grå och regnig med dålig luftkvalité. För varje morgon vi dragit isär gardinerna och mötts av mul så har mungiporna åkt nedåt. På torsdagen spöregnade det en stor del av dagen men sedan, halleluja, blev det plötsligt sommar igår!

Klarblå himmel, strålande solsken och 35 grader i solen i vår trädgård. Konspirationssugna personer hävdar att väderskiftet hänger ihop med invigningen av en av världens största biluställningar, Auto China 2010, som invigdes samma dag. Ja, inte vet jag men det känns som om jag inte bryr mig, bara min kropp får tina upp och näsan bli lite röd så är jag nöjd.

Ägnade större delen av dagen före skolslutet hemma hos V som bjudit in till filmlunch. Lunchknytisen blev läcker men av filmtittandet blev intet. Ingen var sugen i det strålande vädret och vi ägnade istället 2 timmar i trädgården i solen - ingen deppade över det kan jag säga.

Efter skolan lekte vi ute på gatan och studsade studsmatta hemma hos M. På kvällen sov Hugo över hos M och vi andra avslutade arbetsveckan med en spännande film, Lakeview Terrace med Samuel L. Jackson. Hyfsat spännande!

Lördagen har hittills blivit en riktigt härlig sommardag. Medan Hugo och Roger var iväg på klättring, tog Norton och jag en promenad bort till lekplatsen och njöt på vägen av all blomsterprakt som fullständigt exploderar nu. Kan ni hjälpa oss identifiera de olika sorterna - jag är urkass på det.

Vad kan detta vara? Persika?

Skulle fota Norton vid vattenfallet, blev mer Norton och mindre vattenfall men vad gör väl det. Det gula är i alla fall Forsythia.

Och där kommer Victor gående i bakgrunden!  Snart slår syrenarna ut också.

På vägen dit träffade vi AC med sonen V och väl på lekplatsen hans lillebror J med ayi Linn. J och Norton fick en kul lekstund i det varma sommarvädret innan vi gick vidare till affären.

Runt runt, en gammal mamma blir alldeles yrslig

Ny keps sommaren till ära  

Eftermiddagen har vi tillbringat i vår egen trädgård och snart tänker vi cykla iväg för en tidig middag på nåt ställe med uteservering. Det gäller att utnyttja kvällen, imorgon skall det regna igen...

Världspremiär - Norton kan rita gubbar!!!!!!!!! Skåda detta fantastiska självporträtt, en klassisk huvudfoting som hade gjort gammelfarmor stolt.

Idag har vi National Day of Mourning här i Kina, för att tänka på de över 2000 människor som omkommit i jordbävningen i Qinghai-provinsen i Nordvästra Kina och deras familjer. Ca 12 000 människor är skadade och 200 saknas fortfarande i rasmassmorna.

Alla officiella byggnader flaggar på halv stång idag och alla sport- och nöjesevent är inställda. De utländska filmkanalerna som vi kan se via satellit är nedsläckta och på Svenska Skolan hölls en tyst minut idag på morgonsamlingen.

Bild www.thebeijinger.com  

Det är kallt i Qinghai-provinsen fortfarande, med minusgrader på nätterna.  På vissa ställen har upp emot 85% av husen förstörts; de är byggda av trä och lera och har ingen chans vid en jordbävning. Tillfälliga tält har satts upp för de som blivit av med sina bostäder men mängder av människor sover ute i det fria fortfarande brevid sina rasade hus. Stora delar av provinsen är bergigt svårtillgänglig och det tar tid för hjälpinsatserna att komma fram.

Bild http://www.alertnet.org/thenews/pictures/PEK04.htm  

Som alltid vid katastrofer blir barnen hårt drabbade. I Qinghai är en stor andel av befolkningen nomader som jobbar som herdar och barnen är ofta placerade på skolinternat långt ifrån sina föräldrar. Nu har många av barnen förlorat sin familj och/eller lärare eller befinner sig långt ifrån dem, deras skola som samtidigt är deras hem har rasat. Rädda Barnen jobbar på plats med akutinsatser som filtar och mat. Hjälp dem hjälpa med ett bidrag till katastroffonden:

https://www.rb.se/geengava/katastroffond/Pages/GeengavaKatastroffond.aspx

Lite distans till vulkanaskepaniken...

En liten sammanfattning av de senaste dagarna kanske är på sin plats.

I fredags var Norton på födelsedagskalas hos kompisarna C och K, som arrangerat det i skolans lokaler direkt efter ordinarie skoldag. Toppen tyckte både barnen och vi vuxna. De hade hela gympasalen att disponera så det var grymt svettiga barn  med bar överkropp som fiskade fiskdamm när jag kom och skulle hämta upp Norton - kalaset blev nämligen FF för hans del. En debut som gick alldeles strålande - och tack till A, E och E som råddade alla barnen (3-4 år 9 på ett stensäkert sätt.

Lördagen var kall och mulen. Efter klätterväggen tillbringade Hugo större delen av dagen tillsammans med M och vi andra tog det ganska lugnt. På kvällen hade vi bjudit in  AC, V och J och deras mormor och morfar på middag. Mycket trevligt - har vi inte våra egna här får vi glädjas åt andras mor/farförälrar :-).

Söndag blev betydligt varmare och skönare om än något disig. Hugos kompis T. kom hit och lekte några timmar, sedan åt vi sen lunch med hans föräldrar på alla barns favoritrestaurang, Hungry Horse. Ts pappa vallade först sin Beijing-strandade kollega inne i stan', han skulle ha åkt hem för ett par dagar sedan men svävar just nu i ovisshet om när och hur han kommer tillbaka till Sverige igen.

Idag måndag är det hyfsat temperatur men regnmulet och rätt usel luft, så vi tog bilen till skolan imorse. Vi försov oss också en halvtimme så det kändes rätt skönt att inte behöva stressa iväg på cykel i regnet också. Vi får se vad dagen ger i övrigt, kanske lite mer blominköp och en trevlig lunch förhoppningsvis.

PS Någon har pillat sönder kameran (nämner inga namn), vet ännu inte om det finns någon räddning för den, men den närmaste tiden kan det bli lite tunt med bilder tyvärr.... DS

PPS Såg att Biotherm fått fina priser på Beauty Awards - känner mig lite stolt eftersom jag arbetade rätt hårt med lanseringen av dessa innan jag slutade, så jag tänker ta åt mig del av äran :-)

Igår morse var det dags första  klätterlektionen för Hugo och hans kompis M. I ”Gym 3” på Internationella Skolan i Beijing (ISB) (en stor och dyr skola med fantastiska resurser vad gäller lokaler/utrustning) finns en stor klättervägg som står för utmaningen.

Två killar som lite nervöst betraktar dagens motståndare

De är en grupp på runt 10-12 nybörjare i åldern 7-10 år. Efter en introduktion av ledarna så körde de uppvärmning i form av att en hinderbana. Efter det så fick de känna på väggen då de klättrade sidledes på låg höjd.

En viktig del i klättringen är tilliten på sin utrustning och sina kamrater, de gjorde därför en övning där de en och en skulle falla baklänges i armarna på sina kompisar, vet inte om resultat var riktigt det önskade, en del brakade igenom det mänskliga skyddsnätet och ner i golvet….

Gårdagens 90 minuterspass avslutades med en lektion i klättringens A = anchor, B = buckle, C = connections (även D =device? , E =everything else och F= friends) och sedan fri klättring på väggen. Kompisen M försvann upp på väggen som en spindel Hugo klarade sig hyfsat och tyckte att det var riktigt kul.

Hugo på väg uppför väggen 

”Sports Beijing” arrangerar en rad olika aktiviteter vilket ger Hugo möjlighet att prova massa spännande saker. Han har ju tidigare testat hockey och innebandy.

Idag har Hugo gjort sin debut som trummis! Han var övertygad om att det skulle vara "jäääättetråkigt" och berättade för alla som ville höra på att det var "mamma som ville att han skulle testa trummor"..... härligt när ens barn får en att framstå som hetsande strebermamma.

Efteråt tyckte han dock att det var jättekul och han fick beröm av sin lärare J. Det blev väl inte så mycket riktigt trummande, utan mer förberedande övningar på att klappa sig på knäna i takt samtidigt som man stampar med foten t ex. Men hänger han i några gånger har J lovat att gå över på de riktiga kaggarna och låna ut sina trumpinnar.

Hjälp, vad har jag gjort. Trummisar har ju en tendens att vara lite knepiga...  

Efter trumlektionen åkte vi hem och smaskade i oss mängder av mango, som det är säsong för här just nu, har jag lyckats snappa upp. Har ju ingen riktigt koll på vad det är som gäller och när i Kina men man märker ganska tydligt när tillgången hos frukt- och grönsakshandlaren ökar och priset sjunker. Det var jättegott, mer sånt behöver vi vintertrötta kineser.

På den här bloggen lär man sig saker! T ex hur man skär en mango.  

I förmiddags tog jag mig in till centrala Beijing för att sommarbunkra lite kläder till barnen (och till mig för att vara helt ärlig) på H&M. Att handla just där låter väl hur vardagstrist som helst för er i Sverige, men här är det en halvdagsutflykt att ta sig till en av tre existerande butiker och det kräver lite planering.

Den bästa butiken med störst sortiment ligger längs med en affärsgata som ligger rakt söder om Tiananmen Square (Himmelska Fridens Torg) och skall man dit måste man alltså in i det "allra heligaste" i Beijing. Idag när jag gick från bilen, längs med Tiananmen, förbi Great Hall of the People och Maos mausoleum fick jag plötsligt en skön känsla i kroppen. Ni vet, när det känns som välbekant vardag på ett alldeles ovardagligt ställe där man tillfälligt har förmånen att vistas. Samma känsla har drabbat mig i Paris också, som jag besökt otaliga gånger, och det händer när miljön man vistas i inte längre är helt ny och man slutat vara rookie-turist. Samtidigt är det inte riktigt hemma och man måste nypa sig i armen för att förstå att man faktiskt är där.

På eftermiddagen debuterade jag så som sagotant på skolan. Vi myste till det i biblioteket; släckte i taket, tände en liten läslampa och ett doftljus och kröp upp i soffa och fåtöljer. En timma med kort teknisk paus på mitten gick snabbt och jag det verkar som om vi allihop fastnade i den spännande boken. Åtminstone tror jag det, vi får väl se om alla dyker upp igen nästa vecka...

Imorgon testar Hugo ett nytt ESA; trummor! Ja, jag vet - man är väl galen som frivilligt anmäler honom till detta men jag tror att han kan tycka att det är kul och jag inbillar mig att det är bra att öva upp simultankapaciteten och rytmkänslan.  Han får testa några gånger innan vi investerar i personliga trumpinnar och "övningsplatta" vad nu det är?

Hur gick klädshoppingen då? Bra för tre fjärdedelar av familjen. Den sista fjärdedelen skulle anspråkslöst nog bara ha strumpor..... men det glömdes bort och fick istället inköpas på stormarknaden. Den eviga lotten för en hårt arbetande fader - lågprisstrumpor och golvtappade semlor. Vi får nog pyssla om honom lite extra i helgen.

Här går vädret upp och ner så man blir helt konfys! Lördagen var varm och skön med fotboll och grillning i trädgården och en skön promenad i solen.  Söndagen bjöd på några få plusgrader, regn och snålblåst. Endast Roger och Norton vågade sig ut på en kort promenad till affären, för övrigt kurade vi inne hela dagen och Hugo lekte med kompisen E.

Och idag fortsatte det - soligt och klarblå himmel men fruktansvärt kallt! Kraftiga vindar och under 10 grader - burrrrrr! Dessutom funkar inte uppvärmningen av huset längre. Vi har ju stängt av golvvärmen och normalt skall vi kunna använda oss av luftkonditioneringen som värmekälla tills dess att den ställs om till kylande luft senare i vår. Men den verkar ha ställt om sig själv någon gång i slutet av förra veckan, för nu kommer det bara kalluft när vi drar igång den. Just nu har vi 19 grader inomhus och risken är att det blir ännu kallare i natt eftersom yttertemperaturen skall ned på 0 ungefär. Inte skönt! Tur att det finns duntäcken.

Annars har dagen inneburit personlig omvårdnad av tufsig vintermamma - kan ni förstå att man kan få en manikyr + pedikyr + huvud/nackmassage här för 130 pix! Förstår ni vad ni missar när ni avstår från Beijingsemester? Blir vi kvar ett år till utlovar jag personlig guidning till dessa njutningar för alla som vågar sig hit, så det så!

Imorgon gör jag debut som ESA-fröken på Svenska Skolan. ESA är Efter Skolan Aktivitet och jag skall ha högläsning för en liten grupp varje tisdag mellan 15-16. Wish me luck (och håll tummarna för att barnen härdar ut resten av vårterminen). Första boken blir Stora Spökräddningen av Eva Ibbotson som jag hoppas är sådär lagom läskig.