Idag tog Hugo och jag chansen, kanske den sista för den här säsongen, att åka skidor. Familjen R. var på G och vi beslöt oss att hänga på, förra veckan blev det ju inget.

Så, vid 9-snåret drog vi iväg till Nanshan Ski Resort, upp i bergen cirka en timme hemifrån.  Nästan all snö är borta här nu så vid såg fram emot massor av konstnö. Och precis så såg det ut när vi närmade oss - de omgivande bergen var helt bruna och Nanshans backar lyste vita i läcker kontrast.

Först får man beta 20 kuai i entré till anläggningen, det visar sig att det vimsar runt en massa människor där inne som inte åker skidor och som ibland tar liften upp bara för att titta - intressant. Resten av rutinen för att få tag på skidor etc var inte helt självklar men tack vare familjen R så gick detta oerhört smidigt. Vi fick tag på varsitt par skidor och pjäxor plus hjälm och glasögon till Hugo i ett kick. Och allt passade så vi var nöjda. TR hade dock lite svårt att gå pjäxor som passade, dels är stolekarna lite skumma, dels missbedömde nog personalen hans skostorlek något - första paret var stl 51, till sista landade han på stl 47!! De flesta kineser jag såg i liftkön hade 40 - tiny feet....

Hugo värmer upp med lite "nudelsnacks" 

Vi började mjukt i barnbacken efter att ha köat med ett myller av glada nybörjarkineser i knappliften (brevid fanns också ett åkband att åka upp på om man var riktigt illgrön på det här att åka skidor). Nedfarten gick strålande men det var så platt så vi hade svårt att få upp någon fart alls, så vi bestämde oss för att gå vidare till något mer avancerat direkt.

Så här ser man ut om man hyrt en av Nanshans egna skiddräkter - very early 80s 

Även nästa blå backe var "piece of cake" så då fick det bli sittliften upp i den ena röda backen istället. Det visade sig vara ett bra beslut och vi hade riktigt kul när vi åkte ned och Hugo ville upp igen och bara åka mer. Sagt och gjort.

Efter ett antal åk började jag dock lacka till ordentligt på liftdisciplinen hos lokalbefolkningen. Köa med disciplin är det ju få som slår oss svenskar på men här var det verkligen under all kritik. Ruff, knuff, folk som stod på våra skidor och körde fram sina skidor mellan våra - och ingen tog någon särskild hänsyn till barn heller. Jag kände mig som "Liftwaffe" och morrade till ordentligt åt några sällsynt klantiga exemplar. Vi lärde oss dock snabbt rutinen för hur man behåller sin plats i liftkön och lyckades riktigt bra att hålla oss i frontlinjen.

Hugo "in action"

Kinesisk liftkö - vassa armbågar och skygglappar funkar bäst

Vi hade så kul att vi höll på att glömma att äta lunch men till slut petade vi i oss vår medhavda matsäck och titta på Samsung som var eventvärd på stället dagen till ära och deras Singing Bee-tävling på pågick för fullt.

Gott-gotti-gott-gott; inget smakar bättre än mat utomhus

Solen i ögonen - wunderbar!

Vi fortsatte kämpa på och krigade nu mot klockan för att få in så många åk som möjligt, backarna var ganska korta så det blev mycket upp-och-ner. Även de branta partierna klarade vi galant och snön var alldeles utmärkt - betydligt mer lättåkt än den vi hade i Sälen förra året i mitten av april.

Snart dags att kasta sig utför - jihaaaa

Överblick över Nanshan

Uppe på toppen - dåligt med snö i dalen  

Hem kom vi vid 17-snåret - trötta men mycket nöjda, efter en trevlig bilfärd där AC läste Lasse-Maja för de tappra skidåkarna. Kort sagt - en riktigt toppdag för mor och son som vi kommer att minnas länge.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ännu en intensiv vecka till ända och dags för summering och reflektion. Vädermässigt är jag nu fullt övertygad om höstens ankomst, den här veckan har varit en berg och dalbana mellan strålande sol och vräkande hellregn (när jag korrläste såg jag...

Så är första jobbveckan avklarad och överlevd för min del. Måndagen gick utmärkt men tisdag kväll kokade hjärnan över. Inte kom jag ihåg att det var så här jobbigt att jobba:-). Jag har ju bara varit bort ett drygt år och det har jag ju varit förut e...

Nåja, det var väl en onödigt dramatisk rubrik på det här inlägget men det är helt klart en ny fas som vi går in i nu när jag går tillbaka till jobbandet. Ser fram emot att återta "karriären, det helt klart, men känner mig också lite melankolisk över ...

Helgen börjar gå mot sitt slut och en summering kan väl vara på plats av en händelserik sådan. Två trötta golfare kom hem efter mörkrets inbrott, varsin QP Cheese tjockare och däckade i soffan framför TVn. På lördagsmorgonen tog vi oss i kragen ...

Första skolveckan har flutit på med lite avbrott för hösthostan som drabbat båda sönerna. Typiskt terminsstart och i fredagens veckobrev varnas för det sedvanliga lössutbrottet på skolan. Är det någon som kan tala om för mig var dessa löss kommer ifr...