Om jag skall lista mina starka sidor så är inte Pysselbenägenhet en av de faktorer som kommer högst på listan. Understundom kan jag julpyssla ihop en smällkaramell, några flirtkulepåskkycklingar eller måla en skojig porslinsmugg till mina barn men Hugo skulle inte definiera mig som någon Pysselmamma direkt.

Men ibland måste man ju vara lite vild och galen och testa nåt nytt, så när grannen J frågade om jag ville komma hem till henne och göra en "japansk teask" tillsammans med några andra så sa jag ja, utan att ha en aning om vad det egentligen handlade om. Trevlig samvaro och löfte om en god lunch säger man ju inte nej till.

Väl hemma hos J hade vår danska kursledare dukat upp pysselplatser till alla 5 deltagare med underlägg, sax, skalpell, linjal, måttband och tapetklister och jag förstod direkt att här var det seriöst pysslande vi skulle ägna oss åt. J visade upp sin tidigare färdigställa teask och då blev jag lite småstressad - den var jättefin, en liten behändig träask med lock och sarg, klädd i vackert japanskt rispapper med läckert mönster. För detta krävs det nog seriösa pysseltalanger tänkte jag, men hon hävdade bestämt att alla kan fixa ihop något lika tjusigt på bara en liten stund.

Kursledaren dukade sedan upp mängder med rispapper i olika mönster, det ena läckrare än det andra, och sedan inleddes den stora urvalsprocessen - hur skall just min ask se ut? Gärna två olika papper men som på något sätt matchar varandra, så lät rekommendationen. Efter mycket matchande, letande, hummande och tvekan hade vi alla 5 bestämt oss och sedan var det dags att köra igång.

Vår kursledare förklarade mycket pedagogiskt och tålmodigt hur vi skulle mäta upp vår ask och sedan överföra dessa mått på papper som skulle skäras upp, metodiskt och försiktigt. Hon fortsatte sedan steg för steg vilken del av asken som skulle täckas med papper och hur, hur vi skulle finskära pappret och limma fast det på rätt sätt.

Efter många skratt, lite svett, en del korrigeringar och felskär satt vi sedan till slut efter 2 timmar med varsin urgullig ask, och med mersmak att göra fler ("man kan ju göra en större för CD-skivor, en för tidningar...) då ett beroende uppstått hos oss alla.

Visade resultatet för Hugo och Roger på kvällen som båda var förvånat imponerade över resultatet - visar ju bara hur sällan jag pysslar och att resultatet kanske inte alltid är storartat.

Själv kände jag mig mycket nöjd med mig själv och med min dag som äkta "hemmafrupysslare". Så akta er, kanske får alla japanska teaskar i present nästa födelsedag eller jul - vet ju hur det var med min mormor och hennes "toalettpappersförvaring" i käcka, sprakande färger som spreds över halva släkten efter en av hennes pysselsessioner   .

Den fantastiska teasken - funderar på att köpa en särskild piedestal till den för att den verkligen skall komma till sin rätt....