Något så banalt som en taxiresa in till stan' bjuder på ett Beijing i superkoncentrat:

Jag gläder mig något otroligt åt att kunna kommunicera ett "jag vill åka till...."på kinesiska och sedan rutinerat ge chauffören ett visitkort med adress på kinesiska och liten karta på baksidan. Och han förstår och gasar på åt rätt håll!

Bältet i baksätet är obrukbart eftersom överdragsklädseln täcker fästet, så det är bara att luta sig tillbaka och hoppas på det bästa. Radion dundrar på - nu som oftast faktiskt med något som låter som högläsning ur en spännande bok. Ibland snappar jag upp ett ord jag tror att jag förstår och blir nöjd med mig själv.

På vägen till motorvägspåfarten kör vi förbi berg av majs på torkning längs med vägkanten och tre mulåsnor med vagnar spända efter sig, som står och väntar på någon typ av last; sly och risrester, frigolitblock, metallstänger ja i princip vad som helst som kan staplas på höjden och hjälpligt spännas fast med rep.  Vi kör om mopeder som är överbyggda med en liten hytt, som används för att köra passagerare - släktingar och vänner eller främlingar mot betalning.

Stammarna på träden som står längs med vägen är målade i vitt ungefär 1,5 meter upp - tidigare förfrågning har gett att det görs för att skydda träden mot insekter på något sätt. Kan också tänka mig att det bidrar till att lysa upp i mörkret, då gatubelysning i princip är ett okänt begrepp utanför centrala citykärnan.

På morgonen är många på väg till jobbet och många passar också på att äta ordentlig frukost på vägen dit. Små hål i väggen finns överallt och ofta ryker det flitigt inifrån och bord med bambukorgar som används för ångkokning av dumplings (jiaozi) och bullar med fyllning (baozi) står i dörröppningen. Frukosthaken erbjuder varm temperatur och varm mat till folk som ofta bor i hem med bristfällig uppvärmning och som behöver tina upp sig innan dagens knog sätter igång.

Så ut på motorvägen via vägtullen som tar 5 yuan (=sek) för en resa in till stan) - personlig bemanning i tjusigt kinastylade tullstationer ger oss rätt att ta oss den snabba vägen in till stan. Vi passerar varningsskyltar som säger åt oss att inte somna framför ratten, att inte kasta skräp genom bilrutan, att inte köra för höga bilar där de inte får plats etc etc. Många budskap på framförda på ett charmigt sätt.

Så av stora vägen och in i stan och där börjar det riktiga köräventyrer. På vägen till vår destination krockar vi "nästan" 10 gånger och håller på att "mosa" ungefär 13 personer, vad jag hinner uppfatta, men ingen händer de facto. Trafiken är minst sagt vild och filkörning är bara till för fegisar som inte vill framåt i livet - filkryssande och omkörning i vägrenen på högersidan är vardagsmat och att ligga i vänsterfil vid trafikljuset för att man tänker svänga vänster är väl bara onödigt, om det är tomt i högerfilen? Men på något sätt fungerar det ändå, och kinesiska trafikanter måste ha en reaktions- och uppfattningsförmåda utöver det vanliga som de förmodligen börjar träna upp redan som spädbarn.

Bor man trångt inne i stan får man utnyttja det offentliga rummet istället och kläder och täcken hänger på tork i parker, på lekplatser, på elledningar mellan husen och på staket. Vi kryssar oss förbi slitna hutonområden, stora lägenhetskomplex och flashiga kontors- och hotellskyskrapor - nytt och gammalt, fult och fint, kitschigt och genuint i en salig blandning och överallt är det folk, folk, folk.

Många har munskydd, sannolikt främst för att skydda sig mot den dåliga luften. Några nöjer sig med den tråkiga, medicinska pappersvarianten, eller kartonvarianten målare brukar använda men andra har investerat i tygmunskydd med fina blommönster och de som fryser riktigt ordentligt kör givetvis med fleece.

Ofta ser man också vid morgontid hur personal på olika typer av inrättningar samlats i grupp utanför sin arbetsplats. Där kör chefen sin dagliga genomgång och pepptalk, ser till att alla är på bana och i toppform inför dagen så att allt skall flyta på på bästa sätt. Det kan vara restaurangpersonal med diskare och servitörer, flygplatspersonal med truckförare, väskbärare, incheckningspersonal och personalen i en butik som startar upp på det här sättet - snabbt och effektivt.

Så äntligen framme, dags att kliva ur taxin och betala det mycket humana priset - en resa in till centrala Beijing har hittills aldrig gått på mer än max 80 yuan. Men bäst att vara på sin vakt, ibland får man betala andra resenärers biltull eller någon annan okänd pålaga.

Redo för äventyr - fortsättning följer.

 

Malin

3 december 2009 10:57

Ser fram emot fortsättningen på denna resa! Riktigt så spännande är det inte att köra i Göteborg... Men idag har jag och en kollega hjälp till och puttat på en bil som fick stopp på motorvägen till Alingsås - så lite spänning kan det ibland vara ; ) För övrigt lyser solen och det är cirka 4 minusgrader. Julinspiration! KRAM! /Malin

 

Hemlig...

5 december 2009 09:00

Hej på er!

Om man skulle skicka julkort till er, vilken adress är det då som gäller?
Har ni eftersändning från er svenska adress?
Kan man skicka till dina föräldrar Lotta?

 

Lotta

5 december 2009 09:32

Hej Hemlig :-)
All post eftersänds till mina föräldrar. Vill man kan man skicka direkt till dem också. Har du deras adress?

 

Hemlig...

5 december 2009 17:32

Japp!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ännu en intensiv vecka till ända och dags för summering och reflektion. Vädermässigt är jag nu fullt övertygad om höstens ankomst, den här veckan har varit en berg och dalbana mellan strålande sol och vräkande hellregn (när jag korrläste såg jag...

Så är första jobbveckan avklarad och överlevd för min del. Måndagen gick utmärkt men tisdag kväll kokade hjärnan över. Inte kom jag ihåg att det var så här jobbigt att jobba:-). Jag har ju bara varit bort ett drygt år och det har jag ju varit förut e...

Nåja, det var väl en onödigt dramatisk rubrik på det här inlägget men det är helt klart en ny fas som vi går in i nu när jag går tillbaka till jobbandet. Ser fram emot att återta "karriären, det helt klart, men känner mig också lite melankolisk över ...

Helgen börjar gå mot sitt slut och en summering kan väl vara på plats av en händelserik sådan. Två trötta golfare kom hem efter mörkrets inbrott, varsin QP Cheese tjockare och däckade i soffan framför TVn. På lördagsmorgonen tog vi oss i kragen ...

Första skolveckan har flutit på med lite avbrott för hösthostan som drabbat båda sönerna. Typiskt terminsstart och i fredagens veckobrev varnas för det sedvanliga lössutbrottet på skolan. Är det någon som kan tala om för mig var dessa löss kommer ifr...