Idag gick vårterminens "Skoljogg" av stapeln på Swedish School Beijing!

Inmarsch som vid alla större idrottsevenemang - Nortons dagisgrupp kom först

Jogg är en underdrift när det gäller merparten av deltagarna - de flesta satsar allt och springer allt vad de kan och kommer i mål helt utmattade. Distansen anpassas efter åldern och varje årskurs tävlar individuellt.

Uppvärmning så klart, med gympalärare Mårten i förgrunden

Hugo och Texas blir varmare än varmast  

Stilarna varierade mellan bröderna Abrahamsson kan man säga.

Junior tycker inte om uppmärksamhet och alla jublande kompisar och föräldrar gjorde honom minst sagt förlägen. Stint stirrande i marken travade han iväg i maklig promenadtakt med frökens hand i ett fast grepp - och han som i vanliga fall springer med hela kroppen, snabbt som vinden! I samma behagliga takt gick han i mål, då med mammas hand i sin och fortfarande lika förlägen. Men vi spurtade lite extra på slutet i alla fall.

Direkt efter målgång - oortodoxa springskor och jobbigt med all uppmärksamhet som löpchampion

Mamma fick bistå på prispallen     

Storebror tävlade i åk 1-klassen och tog loppet på allvar. Han fruktade  ett elakartat anfall av håll, men förberedde sig mentalt på morgonen så att han skulle kunna stå över eventuell smärta. Hugo planerade också att mentalt inbilla sig att han jagades av 8 droidekas för att maximera hastigheten. För alla icke-starwars-diggare; det här är droidekas  http://starwars.wikia.com/wiki/Droideka   - man förstår att han sprang för livet!

Strax före loppet - Hugo vilar sig i form

Hugos startgrupp - de flesta fick ett dammoln i ansiktet efter snabblöparen     

Det lyckades - han kämpade som en iller och sprang allra snabbast av 1:orna!!!! Tala om att han var nöjd med sig själv och sin insats och över alla uppmuntrande tillrop från kompisarna.

Upploppet, det är allt eller inget som gäller!

En trött champion i skön gammelmorbror-Lennart-pose     

Mina killar - inte bara intelligenta och snygga utan atleter också!