Språkförbistringen kan skapa de mest absurda situationer. Följande utspelade sig i fredags och lördags...

FREDAG

Roger skall på lördagen delta i ishockeyslutspel i sin expat-liga. Han är bensäker på att de vinner första matchen.

Sedan är planen att jag och barnen kommer till match 2 och 3 för att heja fram laget till en bra slutplacering.

Vår chaufför kan inte köra oss varför jag får hjälp av kompisen M att boka upp hennes före detta chaufför - hämtning 13.00 på Yosemite till överenskommet timpris. Klappat och klart, frid och fröjd, planen som i en liten ask.

LÖRDAG

Roger tar taxi till hockeyeventet vid 9. Hugo går på sin klättring och Norton och jag tar det helglugnt.

Kl. 11 ringer Roger och konstaterar att de förlorade!!! första matchen vilket innebär att det är slutspelat för hans del. Så.... chauffören måste avbokas och det är nu den här historien verkligen tar fart, eftersom chauffören enbart talar kinesiska.

Jag klurar ihop ett SMS på kinesiska, skrivet i pinyin vilket innebär att man skriver med romerska bokstäver, och skickar iväg det. Inger svar.

Inser att chauffören kanske inte kan läsa pinyin, alla kineser kan inte det. Skickar ett SMS till kompisen M och frågar om hon vet om han förstår pinyin. Hon vet inte och råder mig att ringa honom för säkerhets skull.

Jag vill ju helst inte ringa eftersom min kinesiska inte är tillräckligt bra. Så jag får snilleblixten att gå in till grannen Js ayi och be henne ringa. Jag stammar fram mitt ärende på knackig kinesiska till henne (hon talar inte heller engelska), jag tror att hon förstår vad jag menar och hon ringer upp.

Personen hon talar med hävdar bestämt att han inte har någon körning från Yosemite 2188 kl. 13! Jag förstår ingenting men tänker att det måste ha blivit något missförstånd när han bokades. Och då är ju allt frid och fröjd nu, eftersom jag inte behöver honom. Jag går in till mig och slappnar av.

12.40 stannar en blå Buick utanför vårt hus...

Jag går ut och försöker återigen förklara på knackig kinesiska att jag inte behöver någon chaufför, att jag skickat ett SMS och dessutom ringt tidigare. Chauffören nickar och säker ok, ok och verkar uppfatta vad jag menar. Jag går in till mig.

Chauffören står kvar utanför vårt hus och väntar...

Jag går ut igen och försöker återigen förklara läget. Han ser konfunderad ut. Jag ringer på hos grannen igen och ber ayi hjälpa mig. Hon förklarar läget. Han ser förvirrad ut. Slutligen inser ayi och jag att han inte är min kompis Ms före detta chaufför utan en kompis till denne. Den vi har messat och ringt har i sin tur inte brytt sig om att berätta för honom att han inte behövs!

Under tiden diskussionen pågår ringer kompisen M ett par gånger  och undrar hur det går för mig....

Chauffören ser fortfarande förvirrad ut och vill inte riktigt inse att jag inte behöver honom. Jag vill säga att jag kan betala honom för den första timmen, som kompensation, men har ingen aning hur jag skall säga det på kinesiska. Varken han eller ayi fattar vad jag menar. Jag rusar in och hämta plånboken, trycker en femtiolapp i handen på honom och upprepar för 23:e gången att jag inte behöver honom.

Han inser äntligen läget, tar motvilligt emot pengarna och åker äntligen därifrån!

Vad lär man sig av detta?  Ta inte en seger för given, ändra aldrig dina planer, prata ur skägget, skippa mellanhänderna.....?

Eller bara skratta åt en kul historia och dela med sig av den.